Abraham förtröstar på Gud

1 Hur har du haft det sedan vi träffades senast, vad är du tacksam för?

2 Vad har oroat dig den här veckan, och vad behöver du för att saker och ting ska bli bättre?

3 Vilka behov har människorna runt dig, och hur kan vi hjälpa varandra att fylla de behov som vi har uttryckt?

4 Vilken berättelse läste vi förra gången vi träffades? Vad lärde vi oss om Gud och om oss människor?

5 I vårt senaste möte bestämde du dig för att applicera det du lärt dig. Vad gjorde du och hur gick det?

6 Vem delade du något med från den förra berättelsen? Hur reagerade de?

7 Vi identifierade flera behov förra gången vi träffades och planerade för att tillgodose dessa behov. Hur gick det?

8 Låt oss nu läsa dagens berättelse från Gud...

¹ Herren sade till Abram: ”Gå ut från ditt land och din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag ska visa dig. ² Där ska jag göra dig till ett stort folk. Jag ska välsigna dig och göra ditt namn stort, och du ska bli en välsignelse. ³ Jag ska välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig ska jordens alla släkten bli välsignade .” ⁴ Abram gav sig i väg som Herren hade sagt till honom, och Lot gick med honom. Abram var sjuttiofem år när han lämnade Harran. ⁵ Han tog med sig sin hustru Saraj och sin brorson Lot, alla ägodelar och allt det folk de skaffat sig i Harran och gav sig av mot Kanaans land. När de kom till Kanaans land ⁶ fortsatte Abram in i landet ända till Shekems område, till Mores terebint . På den tiden bodde kananeerna i landet. ⁷ Och Herren uppenbarade sig för Abram och sade: ”Åt dina efterkommande ska jag ge detta land.” Då byggde han ett altare åt Herren som hade uppenbarat sig för honom.

¹ Därefter kom Herrens ord till Abram i en syn. Han sade: ”Var inte rädd, Abram. Jag är din sköld. Din lön ska bli mycket stor.” ² Men Abram sade: ”Herre Gud, vad ska du ge mig? Jag går ju bort barnlös, och arvinge till mitt hus är Elieser från Damaskus.” ³ Och Abram fortsatte: ”Se, mig har du inte gett någon avkomling. Så det blir en av mitt husfolk som ärver mig.” ⁴ Men Herrens ord kom till honom: ”Det är inte han som ska ärva dig. En som kommer från din egen kropp ska bli din arvinge.” ⁵ Sedan förde han honom ut och sade: ”Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan räkna dem.” Och han sade till honom: ”Så ska din avkomma bli.” ⁶ Och Abram trodde på Herren, och han räknade honom det till rättfärdighet.

1 Låt nu någon återberätta detta avsnitt med sina egna ord, som om de berättade för en vän som aldrig har hört det. Låt oss hjälpa dem om de utelämnar något eller lägger till något av misstag. Om det händer kan vi fråga: "Var hittar du det i berättelsen?"

2 Vad lär oss denna berättelse om Gud, hans karaktär och vad han gör?

3 Vad lär vi oss om människor, inklusive oss själva, av den här berättelsen?

4 Hur kommer du att tillämpa Guds sanning från denna berättelse i ditt liv den här veckan? Vad är en specifik handling eller sak som du kommer att göra?

5 Vem kommer du att dela en sanning från den här berättelsen med innan vi träffas igen? Känner du andra som också skulle vilja upptäcka Guds ord i den här appen, precis som vi gör?

6 När vårt möte närmar sig sitt slut, låt oss bestämma när vi ska träffas igen och vem som ska föra samtalet framåt i vårt nästa möte.

7 Vi uppmuntrar er att skriva ner vad ni har sagt att ni ska göra och att lyssna på den här berättelsen en gång till under dagarna innan vi träffas igen. Någon i gruppen kan dela med sig av berättelsens text eller ljud till den som inte har den. Låt oss be Herren att hjälpa oss när vi går vidare.