Påsklammets offer

1 Hur har du haft det sedan vi träffades senast, vad är du tacksam för?

2 Vad har oroat dig den här veckan, och vad behöver du för att saker och ting ska bli bättre?

3 Vilka behov har människorna runt dig, och hur kan vi hjälpa varandra att fylla de behov som vi har uttryckt?

4 Vilken berättelse läste vi förra gången vi träffades? Vad lärde vi oss om Gud och om oss människor?

5 I vårt senaste möte bestämde du dig för att applicera det du lärt dig. Vad gjorde du och hur gick det?

6 Vem delade du något med från den förra berättelsen? Hur reagerade de?

7 Vi identifierade flera behov förra gången vi träffades och planerade för att tillgodose dessa behov. Hur gick det?

8 Låt oss nu läsa dagens berättelse från Gud...

¹ Herren sade till Mose och Aron i Egyptens land: ² ”Denna månad ska vara den främsta hos er. Den ska hos er vara den första av årets månader. ³ Säg till hela Israels församling: På tionde dagen i denna månad ska varje familjefar ta sig ett lamm, så att varje hushåll får ett lamm.

²¹ Mose kallade till sig alla de äldste i Israel och sade till dem: ”Gå och hämta ett lamm för varje hushåll och slakta påskalammet! ²² Ta en knippa isop och doppa den i blodet som är i skålen och stryk blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna. Ingen av er får gå ut genom dörren till sitt hus före morgonen, ²³ för Herren ska gå fram för att slå Egypten. Men när han ser blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna ska han gå förbi dörren och inte låta fördärvaren komma in i era hem och slå er. ²⁴ Detta ska ni hålla. Det ska vara en stadga för dig och dina barn för evigt. ²⁵ Och när ni kommer in i det land som Herren ska ge er, som han har sagt, ska ni fira denna gudstjänst. ²⁶ När era barn frågar er: Vad betyder den här gudstjänsten? ²⁷ ska ni svara: Det är ett påskoffer åt Herren, för han gick förbi Israels barns hus i Egypten. När han slog egyptierna skonade han våra hus.” Då böjde folket sig ner och tillbad. ²⁸ Och Israels barn gick i väg och gjorde så som Herren hade befallt Mose och Aron. ²⁹ Vid midnatt slog Herren allt förstfött i Egyptens land, från den förstfödde hos farao som satt på tronen till den förstfödde hos fången i fängelset. Han slog allt förstfött bland boskapen. ³⁰ Då steg farao upp på natten, liksom alla hans tjänare och alla egyptier. Och det hördes ett högt sorgerop i Egypten, för det fanns inte ett hem där det inte låg någon död. ³¹ Farao kallade på natten till sig Mose och Aron och sade: ”Bryt upp och dra ut från mitt folk, ni själva och Israels barn! Gå i väg och håll gudstjänst som ni har sagt.

⁴⁰ Den tid som Israels barn hade bott i Egypten var 430 år. ⁴¹ Just den dag då de 430 åren hade gått drog alla Herrens härskaror ut ur Egyptens land. ⁴² En vakandets natt var det för Herren när han förde dem ut ur Egyptens land. Just denna Herrens natt ska alla Israels barn vaka, släkte efter släkte.

1 Låt nu någon återberätta detta avsnitt med sina egna ord, som om de berättade för en vän som aldrig har hört det. Låt oss hjälpa dem om de utelämnar något eller lägger till något av misstag. Om det händer kan vi fråga: "Var hittar du det i berättelsen?"

2 Vad lär oss denna berättelse om Gud, hans karaktär och vad han gör?

3 Vad lär vi oss om människor, inklusive oss själva, av den här berättelsen?

4 Hur kommer du att tillämpa Guds sanning från denna berättelse i ditt liv den här veckan? Vad är en specifik handling eller sak som du kommer att göra?

5 Vem kommer du att dela en sanning från den här berättelsen med innan vi träffas igen? Känner du andra som också skulle vilja upptäcka Guds ord i den här appen, precis som vi gör?

6 När vårt möte närmar sig sitt slut, låt oss bestämma när vi ska träffas igen och vem som ska föra samtalet framåt i vårt nästa möte.

7 Vi uppmuntrar er att skriva ner vad ni har sagt att ni ska göra och att lyssna på den här berättelsen en gång till under dagarna innan vi träffas igen. Någon i gruppen kan dela med sig av berättelsens text eller ljud till den som inte har den. Låt oss be Herren att hjälpa oss när vi går vidare.