¹ Vi vill berätta för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. ² Trots deras många hårda prövningar har ändå deras översvallande glädje och deras djupa fattigdom gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. ³ De har gett efter sin förmåga, ja, över sin förmåga. Och det var helt frivilligt, det kan jag intyga. ⁴ Ivrigt vädjade de och bad oss om nåden att få vara med i hjälpen till de heliga. ⁵ Och de gav inte bara det vi hade hoppats, utan de gav sig själva, först och främst åt Herren och sedan åt oss efter Guds vilja.
⁶ Därför bad vi Titus, som redan hade påbörjat insamlingen, att fullborda denna kärleksgåva hos er. ⁷ När ni nu är rika på allt – tro, tal, kunskap, hängivenhet och den kärlek vi har väckt hos er – var då också rika på den här kärleksgåvan.
⁸ Detta säger jag inte som en befallning, utan för att pröva äktheten i er kärlek när andra visar en sådan iver. ⁹ Ni känner ju vår Herre Jesu Kristi nåd. Han var rik men blev fattig för er skull, för att ni genom hans fattigdom skulle bli rika. ¹⁰ Jag ger mitt råd i den här saken för att hjälpa er.
I fjol var ni först både med att påbörja arbetet och att besluta om det. ¹¹ Fullborda nu arbetet, så att ni som med god vilja tog beslutet också genomför det utifrån vad ni har. ¹² Finns den goda viljan är den välkommen med vad den har och bedöms inte efter vad den inte har. ¹³ Vi vill inte att andra ska få det bättre och ni få det svårt, utan att alla ska ha det lika. ¹⁴ Just nu ska ert överflöd avhjälpa deras brist, så att deras överflöd en annan gång kan avhjälpa er brist. Så blir det lika för alla, ¹⁵ som det står skrivet: Den som samlat mycket hade ingenting över, och den som samlat lite saknade ingenting.
Svenska Folkbibeln Gamla testamentet © 1998, 2015 Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm. Svenska Folkbibeln Nya testamentet © 1996, 1998, 2015, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm och Stiftelsen Biblicum, Ljungby.