¹ Men en man som hette Ananias sålde med sin hustru Safira en egendom ² och smusslade sedan undan en del av betalningen, med hustruns vetskap. Han bar fram resten och lade det vid apostlarnas fötter.
³ Då sade Petrus: ”Ananias, varför har Satan fyllt ditt hjärta så att du ljög för den helige Ande och smusslade undan en del av pengarna för marken? ⁴ Var den inte din så länge du hade den? Och när den var såld, var inte pengarna dina? Varför bestämde du dig i ditt hjärta för detta? Du har inte ljugit för människor utan för Gud.” ⁵ När Ananias hörde de orden föll han ner och dog, och stor fruktan kom över alla som hörde det. ⁶ De yngre männen kom och svepte honom, bar bort och begravde honom.
⁷ Omkring tre timmar senare kom hans hustru in utan att veta vad som hade hänt. ⁸ Petrus frågade henne: ”Säg mig, sålde ni marken för det beloppet?” Hon svarade: ”Ja, för det beloppet.” ⁹ Då sade Petrus till henne: ”Varför kom ni överens om att fresta Herrens Ande? Se, de som har begravt din man står vid dörren, och de ska bära bort dig också.” ¹⁰ Och plötsligt föll hon död ner vid hans fötter. När de unga männen kom in fann de henne död, och de bar bort och begravde henne bredvid hennes man. ¹¹ Stor fruktan kom över hela församlingen och över alla andra som hörde om det.
Svenska Folkbibeln Gamla testamentet © 1998, 2015 Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm. Svenska Folkbibeln Nya testamentet © 1996, 1998, 2015, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm och Stiftelsen Biblicum, Ljungby.